Korsetter och livstycken

Korsetter och livstycken

Korsetter och livstycken är oslagbara när det kommer till att ge stadga och framhäva figuren. Det gäller inte minst för korseletten, som är en lite mjukare vidareutveckling av korsetten. Den kan gå ner över stussen och vara försedd med strumpeband för att till exempel bära upp nylonstrumpor. hans utbud ingår även angränsande plagg så som bygelbehåar, behåar utan byglar, t-shirtbehåar och formgivande behålinne med eller utan bygel.

Praktiska råd angående korsetter och livstycken

När det handlar om underkläder är det mycket som ska stämma. Bekvämligheten är viktig, eftersom de rör sig om plagg som bärs under lång tid och sim sitter närmast kroppen. Det är viktigt att den som bär plaggen känner sig fin i dem - även om de oftast inte syns för andra personer räcker det ofta med att den som bär dessa plagg känner sig fin för att det ska smitta av sig i hela attityden och uppenbarelsen. Sist men inte minst är det naturligtvis också bra om dessa plagg är lätta att tvätta och sköta i största allmänhet. Det är därför en god idé att välja plagg med hög andel bomull som har en andningsaktiv och hudvänlig kvalitet och tål normal tvätt. Ofta ingår det även stretchmaterial som elastan, vilket hjälper till med plaggen stödjande och formgivande funktion.

Om korsettens tillkomst

Själva ordet korsett är diminutitv av det gamla franska ordet för kropp, cors. Det första plagget som påminde om en korsett går tillbaka till omkring 1 500 före vår tidräkninng. Det återfanns i livstycket på en lerfigur som brukar kallas för Ormgudinnan som hittades i Knossos-palatset på Kreta. Detta plagg exponerar brösten och är hårt åtdraget om livet på ett liknande sätt som en korsett - ett plagg som annars först infördes i den kvinnliga klädedräkten någon gång på 1500-talet. Syftet var då framför allt att ge stöd åt de tunga men samtidigt sköra tyger som då var moderna. Ganska snart blev dock korsetten även en social markör där det gällde att framhäva sin smala midja. Redan under samma århundrade utvecklades plagget från de allra enklaste varianterna med ett livstycke som var särskilt förstärkt av flera tyglager till att ha förstärkningar av skenor i material som järn eller valben. Med tiden blev korsettmodet allt smalare, vilket starkt ogillades av läkare som i tydliga ordalag avrådde mot användandet av detta plagg, utan någon större framgång. Korsetten ändrades hela tiden. Under 1600- och 1700-talen fick rent av många kvinnor missfall eller dog i barnsäng, eftersom korsetten satt åt så hårt att deras kroppar inte klarade av förändringen och trycket så de kollapsade. På en del kvinnor gick det så långt att inre organ flyttades eftersom att de inte längre fick plats på sina ursprungliga platser. Tragiskt nog var detta en bidragande orsak till att åskilliga kvinnor dog i förtid.Möjligen var det en orsak till att korsetten blev omodern under vissa tidpunkter, bara för att plötsligt dyka upp igen. Efter att ha varit nästan helt försvunnen ur den kvinnliga garderoben en längre tid begick korsetten till exempel comeback år 1804. Till skillnad från tidigare skulle den dock inte längre bidra till ändra formerna på kvinnan som bar den, utan i stället fungera som en förstärkning och göra kroppens naturliga former slankare. Av den anledningen var snörlivet vid detta laget lättare och kortare än äldre tiders modeller. I början hade korsetterna ett litet elastiskt liv av linne som täckte bysten. Det gick från axlarna ner till den numera högt placerade midjan. Det var inte den enda förändringen under denna intensiva tid i korsettens hitsoria. Två år senare, 1806, försågs denna upphottade korsettvariant med valben och placetett. Efter ytterigare två år, 1808, dök snörlivet upp med funktionen att platta till mage och höfter. Trots att detdär med att ha en minimal midja inte längre var lika extremt var det fortsatt så att många korsettbärare snörde år sina livstycken så hårt att Napoleon lär ha sagt till egna läkare Corvisart att korsetten är det mänskliga släktets massmördare.även under den första hälften av 1800-talet fortsatte de stora tekniska framstegen att påverka korsettindustrin. Med hjälp av elastiska, gummibaserade fibrer och upptäckten av andra konstfibrer kunde korsetterna göras mer följsamma och smidiga. Tack vare hyskor och hakar framtill blev korsetterna lättare att ta av och på. Snörskenor som var löstagbara med dubbla snören och stålskodda spännen gjorde att korsetterna till och med kunde tvättas. Valbens- och stålskenorna gick dessutom numera även att ta ur korsetten. En synnerligen smart uppfinning var planschetten, vilket är namnet på den styva stålbladsinsättningen mitt fram, som sticks in i snörlivet. Amerikanen Isaac Merrit Singers uppfinning av symaskinen 1851 fick till följd att man i stället för att varje gång behöva måttsy korsetter och andra underkläder kunde börja med masstillverkning av dessa plagg. En annan nyhet var ångpressade modeller, något av ett tidigt men framgångsrikt försök till formpressning. Sedan dess har utvecklingen fortsatt att gå framåt, och i dag har våra korsetter och livstycken mer gemensamt med sina primitiva föregångare än att de också ger stadga och hjälper till att forma en vacker figur. Numera utan risker för hälsan, som tur är.